29 juli 2012
21 juli 2012
Strid
Det här med att man måste gå längst bak från tuben för att ha koll och inte vara extremt orolig utan bara orolig. Förbannad. Otroligt förbannad. Och vågar inte lyssna på musik knappt för det är som att ha garden nere och det ska man inte ha. Skitvärld. Jag har inte signat upp för detta. Heja självförsvar!
Och alltså
Ingen ska ha sån där snabb frissa. Snabba glasögon går ju bra kan jag tycka eller liksom kan sträcka mig dit men inte frippen. Nej. Kort på sidorna liksom rakat och lockigt uppepå? Nej jag tycker inte så fint. Fast anything goes och vill man ha det så så får man men man får inga pluspoäng i min bok. Och inte på bag heller. Vem har bag ens? Minus de som spelar i korpen? De kan ha bag. Materialaren.
Jamen
Jamen tack då. Tack ska jag ha för att jag blir äldre och visare. På allvar faktiskt. Sjukt skönt att veta lite mer som hur man vill ha det och inte. Tack tack tur att det inte dröjde längre. Och jag tänker att det är så gruveligt underskattat att få lite koll på det där. Men sen när man vet - ingen återvändo. Det är inte som att man bara nej men jag ska inte lyssna. Det går inte för sig. Men det är ok för även om det är jobbigt på kort sikt så har man ju igen det tusen hundra. Värt värt värt!
09 juli 2012
Vill
Vill springa. Vill verkligen springa. Ska inte. Ska verkligen inte springa. Tänker så hårt på hur skönt det kommer bli att springa sen. Och springa är inte att hantera. Springa är att ohantera. Såäremädä
Regn
Det regnar och det är ok. För i helgen har jag ätit smultron från trädgården och slumrat i hängmattan och sprungit ett backpass och druckit strawberry daiquiri och hjälpt lilla C att cykla. Så anything goes känner jag. Och så har jag förstått ännu mer kring det här att hur man är mot sig själv och vilka signaler man sänder verkligen spelar roll för hur man blir bemött och vilken behandling man får. Det är en fin insikt.
03 juli 2012
Nej men
Det är väldigt vad det tas många principbeslut. Som sedan bryts. Och tas igen. Och bryts. Och jag har svårt att stå upp för det jag tycker och känner. Blir besviken och ledsen på mig själv men försöker också tänka att jag inte ska döma mig själv för hårt. Fast det är väldigt svårt. Väldigt.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)