Change. Igen.

Åh. Det händer så mycket spännande. C och jag har en plan för hur livet ska bli. Ihop. Jesus, allt snurrade lite när jag skrev så. Men så är det. Och jag är nyss hemkommen från en vecka i New York (ja igen) och det var så fantastiskt. Alltså, no joke, det är helt galet underbart där. Även har det hänt saker som jag inte vågar skriva om (skriva om=jinxa). Men snart, snart ska jag berätta!

Späk är det bästa eller va?

Det är nåt som är väldigt konstigt och kanske också väldigt fel. Såhär nämligen är det att jag mår som allra, allra bäst när jag är och tränar. När musklerna skakar, svetten rinner och pulsen rusar. Då känns det bra och rätt. Sen kommer jag hem och kanske äter middag och sen bara undrar min hjärna när den ska träna igen. För nu, några timmar senare känns det ju inget och jag borde träna igen för jag kan ju. Alltså, det hade kunnat genomföras en springrunda nu eller så. Men jag fattar ju själv att det inte är rimligt. Men det Ä R konstigt att det känns sådär.