Tråkigt i kubik

Jag har så tråkigt att kanske till och med klockorna faktiskt på allvar har stannat. Och det är 6,5 h kvar. Jag vet inte om jag kommer att överleva det. Jag kan inte ens motivera mig till att blogga ordentligt och detta trots att det finns en uppsjö av intressanta grejer att blogga om på riktigt. Men nej.

Bomull

Mäh. Jag vill inte åka härifrån. Jag kommer sittstrejka imorgon för att slippa. Men det går ju inte, jag måste hem och mitt liv är inte här blablabla (inte för att jag vet var det egentligen är men ändå). Men jag är så glad och lycklig och inuti känns det helt varmt och som bomull ungefär. Nu ska vi ut på promenad och sen ska jag laga mat i det yttepyttlilla köket. Men som syster J sa, han har i alla fall ett kök. Och det har hon ju rätt i.

Saknad/arghet och scones

Det är så sinnessjukt av mig att sakna honom så mycket att jag blir arg. Det är inte ens så speciellt många dagar kvar tills vi ses men ändå, den här Helsingborgssommargrejen vi hade är ju över nu och det känns tråkigt. Det händer mig rätt ofta det där, att när jag saknar och längtar så blir det liksom tvärtom inuti och jag blir arg och obstinat. Jag blev sån i Australien och jag blev sån mot pap när jag skulle från Australien och då pratade vi om det och så sa han, var försiktig med det för det är inte bra och du vill inte bli som. Så sa han och det räckte för jag fattade och han har rätt och jag ska tänka på det. Men nu så saknar jag att inte ha H runtikring, det är så löjligt men det betyder så mycket för mig att han finns i närheten liksom. Och nu gör han inte det och det är synd och lite sorgligt. Fast å andra sidan, om jag åker dit i helgen så kommer det bli långpromenader, kanske snabb tur till Öland, bara han och jag (inga föräldrar, ingenting tackfördet), många skratt, såhär plingplongmusik i bakgrunden när vi lagar mat ihop och dricker shirazvin och inte tittar på tv utan liksom pratar med varandra om saker som betyder något. Sen blir det morgon och då blir det baljor med kaffe och brunch och morgontidningsdelsbråk och scones och en till lång promenad och hålla handen. Helgen får snabba sig hit, det får den ju fatta.

Glad och aceton snälla

Jag är glad ibland. Rätt ofta är jag glad. Men gladhet har sina gränser. Ingen människa i hela jävla världen är så glad att den; visslar, målar sina naglar i svenska flaggan miniatyr, skojar om att det heter billetter och inte biljetter och pratar om sol. Sluta vissla, det ser inte klokt ut. Sluta måla dina naglar Carolina, ingen orkar med varken dig eller Stefan Holm. Det. Heter. Biljetter. Sommaren är över och det är bara precis att vänja sig med snålblåst nu igen, sluta gnälla puckon. Jag som inte haft semester ens då? Va va va? Tror ni jag går och tänker på att jag missade 4 av 5 soldagar? Nej det gör jag inte för då blir man ju föfan galen då. Och nej, jag är inte en sån som när jag blir kär glömmer att äta och dricka och som bara ler hela tiden och inte låter sig påverkas av nånting dåligt. Sluta nu, ingen är ju sån. Jag hjärtar H men behöver lik förbannat kaffe och nikotin när jag vaknar. Kom inte och säg att jag är den avvikande, alla är ju såna här egentligen.

Att planera

Jag ska inte bli religiös men jag tycker fortfarande att lugn hade varit rätt så fint. Men det är ingen fara. Lyssna här nu vad H har gjort. Han har gjort ett litet program åt mig/oss, fredag: lunch på jobbet med honom och mamma och sedan filmvisning på kvällen i tomt (hurra!) hus. Lördag; fria aktiviteter mest hela dagen vilket för mig inskränks till att vistas på jobbet men det gör inget. Söndag; hämtas jag på jobbet för middag i Ramlösa, fisksoppa och säkert även en stor dos ångest eftersom måndagen innebär att H åker till Kalmar igen för att tentaplugga och även med största sannolikhet dricka sprit. Denna planering låter måhända inte så märkvärdig men den innefattade även onsdag och torsdag och var ytterst minutiös. Gulligt tycker jag och precis i min smak. Måndag kommer givetvis inte bli en så värst bra dag men det föredrar jag att inte tänka på just nu. För det finns ju lyckligtvis kollektivtrafik som trafikerar sträckan Hbg-Kalmar och det är en väldig tur för mig, oss. Usch, jag vill verkligen inte tänka på detta mer nu. Nu skriver jag om nåt annat. Hejdå.

Tyst och lugnt och stilla, tack.

Detta har jag; ont i huvudet, börjat bäva för att jobba helgen, kortarmad tröja och hungerskänslor.

Detta vill jag; att huvudvärken ska gå över, inte tänka på helgen så mycket, ha en jacka på jobbet, mat i magen och gärna lite lugn och ro och tystnad. Jag skulle kunna tänka mig att avlägga något slags löfte om att bli religiös, bara det blir tyst och lugnt och stilla. När jag tänker det så tänker jag det med en len röst. Tyst och lugnt och stilla.

Bloggeliblogg

Tusen gånger har jag försökt blogga idag men så kommer det människor in på jobbet hela tiden och si då går det ju inte. Men nu är det lite lugnt men snart så ska taaaatern ha paus och då kommer det en miljons miljard folk in här och ska klämma och känna och titta och säga att det var bättre förr och tio öre kommer man inte långt med nuförtiden. Och det stämmer ju, att man inte får nåt för tio öre. Det andra håller jag inte med om men det bryr de sig ju inte så mycket om. Och ingen lunch fick jag med mig och min lunchleverans/dejt fick förhinder så jag är plenty hungrig kan man säga. Fil räcker inte så långt märker jag men nu är det inte ens två timmar kvar och sen blir det så fint att jag får skjuts hem av kära kära H och vi ska laga mat och så kanske man kan smaka lite av det aussievinet vi köpte igår, det verkade mycket lovande.

A & A o H

Såhär är det att jag har haft halsfluss ungefär sen jag kom hem. Nej inte ungefär, jag vet exakt när det var. Min första bröt ut söndagen den första juni och sen dess har jag ätit penicillin med undantag för de dagar då de tre separata kurerna tagit slut och jag trott att jag varit frisk. I måndags tog så kur 3 slut och idag förstår ni var jag tillbaka på vårdcentralen. Inga streppar och ingenting så fick ingen medicin. De tog odling som jag får besked om på måndag och händer det inget då tänker jag antingen be om remiss till öron/näsa/hals eller gå bärsärkargång. Eller operera bort mina mandlar helt själv hemma i köket. Dåligt alternativ det där sista men jag är fan desperat nu. Skitsamma. Det ordnar sig. Jag har världens bästa H här som kokar te och som köpte Bafucin helt utan att jag bett honom. Det är så fint - att han gjorde det utan att jag bad och ingenting. Och jag köpte blommor till honom idag i Helsingör. För ja, jag har varit i Helsingör med mamma o pappa och äldsta syskonbarnen och det var så otroligt skönt och härligt att få krama mina små A´s. De har blivit så stora och systerdottern är så klok och förståndig och systersonen tänker och grubblar och kommenterar omvärlden på oslagbart vis. Nu har de åkt hem igen och mina familjereserver är påfyllda och det känns rätt så bra faktiskt. Nu ska jag småslumra och läsa Bang för det är mitt bästa.

Sov

Om jag går och lägger mig och sover nu, kan nån väcka mig på söndag morgon så jag hinner duscha innan jag o H ska åka till Österlen eller vart vi nu ska? Det hade varit fint som snus.

Min pap

Som ett led i det här försöket att bli en ny, bättre människa ingår att dela med sig mer. Av känslor såklart. Och eftersom jag längtade efter pappa så skrev jag det i ett sms och fyra minuter senare ploppade det i telefonen och så saknar han mig också. Det är ju smart så det är inte klokt.