Tack

Så som det känns nu. Så vill jag att det alltid ska kännas. Tack på förhand.

Strid

Det här med att man måste gå längst bak från tuben för att ha koll och inte vara extremt orolig utan bara orolig. Förbannad. Otroligt förbannad. Och vågar inte lyssna på musik knappt för det är som att ha garden nere och det ska man inte ha. Skitvärld. Jag har inte signat upp för detta. Heja självförsvar!

Och alltså

Ingen ska ha sån där snabb frissa. Snabba glasögon går ju bra kan jag tycka eller liksom kan sträcka mig dit men inte frippen. Nej. Kort på sidorna liksom rakat och lockigt uppepå? Nej jag tycker inte så fint. Fast anything goes och vill man ha det så så får man men man får inga pluspoäng i min bok. Och inte på bag heller. Vem har bag ens? Minus de som spelar i korpen? De kan ha bag. Materialaren.

Jamen

Jamen tack då. Tack ska jag ha för att jag blir äldre och visare. På allvar faktiskt. Sjukt skönt att veta lite mer som hur man vill ha det och inte. Tack tack tur att det inte dröjde längre. Och jag tänker att det är så gruveligt underskattat att få lite koll på det där. Men sen när man vet - ingen återvändo. Det är inte som att man bara nej men jag ska inte lyssna. Det går inte för sig. Men det är ok för även om det är jobbigt på kort sikt så har man ju igen det tusen hundra. Värt värt värt!

Vill

Vill springa. Vill verkligen springa. Ska inte. Ska verkligen inte springa. Tänker så hårt på hur skönt det kommer bli att springa sen. Och springa är inte att hantera. Springa är att ohantera. Såäremädä

Regn

Det regnar och det är ok. För i helgen har jag ätit smultron från trädgården och slumrat i hängmattan och sprungit ett backpass och druckit strawberry daiquiri och hjälpt lilla C att cykla. Så anything goes känner jag. Och så har jag förstått ännu mer kring det här att hur man är mot sig själv och vilka signaler man sänder verkligen spelar roll för hur man blir bemött och vilken behandling man får. Det är en fin insikt.

Nej men

Det är väldigt vad det tas många principbeslut. Som sedan bryts. Och tas igen. Och bryts. Och jag har svårt att stå upp för det jag tycker och känner. Blir besviken och ledsen på mig själv men försöker också tänka att jag inte ska döma mig själv för hårt. Fast det är väldigt svårt. Väldigt.

Kärlek

Jag lyssnar på Eldkvarn och tittar ut genom fönstret på jättesupersnabba tåget från Älmhult till Stockholm. Skog, skog och skog. Och skogen är härlig på sitt sätt men havet, havet är mitt bästa. Jag känner mig fångad och trängd utan havet så det är en befrielse att närma sig havet och jag kan knappt bärga mig. Jag har eventuellt en kärleksrelation med Stockholm, jag blir alldeles pirrig i hjärtat nu när jag är på väg hem, det känns som kolsyra i blodet och jag vill vara fin och ta tillvara varje minut. Det är faktiskt så att Stockholm är det enda stället på
länge som verkligen blivit hemma. Hemma på riktigt. Jag vet, jag var rastlös och längtade bort i vintras, jag vet. Till saken hör ju då att jag är en sådan som alltid kommer längta bort ibland, oavsett var jag är. Men jag har aldrig längtat bort så lite som i Stockholm. Mycket gott betyg. Och det är klart att Sthlm har sina fel och brister och är en pretentiös stad så det står härliga till rätt ofta men så är det ju i alla relationer har jag förstått, man får ta det onda med det goda och har överseende. Nu ska jag sätta på mitt finaste och rödaste läppstift för nu är vi snart framme!

Ingen lust

Absolut ingen matlust. Lite hungrig men tanken på att äta gör mig så uttråkad och irriterad. Vill ha dropp så man får i sig det man behöver men slipper tänka/handla/äta/fatta beslut. Och nu måste jag föra till protokollet att nej jag vill kanske egentligen inte ha dropp för det betyder ju att man är sjuk blabla. Men ändå. Jag är liksom trött på alla smaker. Trött på basilika, rödbetor, mozzarella, cashew, timjan, keso (som är en ickesmak iofs), kesella, fil (halsbränna), gurka (fy fan vad jag är trött på gurka), avokado till och med är jag trött på. Och jag älskar avokado. Och nej, jag dör inte om jag inte äter det finns att ta av tack så mycket. Men orken, orken liksom är ju ganska nära förknippad med maten. Därför jag är så slö tänker jag

Hallau

Man måste inte kolla på fotbollen ikväll va? Det är ju ändå slut för Sveriges del, då kan man ju inte behöva titta? Tack, nej tack.