TP-kväll

Sällskapspel är ett underskattat sätt att umgås (den här uppfattningen kan mycket väl vara direkt avhängig utfallet av just dessa spel, hade jag alltså precis förlorat hade jag sannolikt varit av motsatt uppfattning). Nåja. Det är alltså, under förutsättningen att man är en normal människa, roligt att spela spel. Normala människor tål att förlora, en kategori jag näppeligen kan betraktas tillhöra. Och därför var det med stor förnöjsamhet jag konstaterade att det blev jag som tog hem segern. Det som kan irritera mig är att jag missade på en del frågor som jag absolut borde kunnat. Sport är den enda kategorin som jag kan acceptera att jag svarar taffligt på. På tal om de olika kategorierna och frågorna, det är förbluffande hur många frågor som handlar om män. Det är författare, idrottare, tvgestalter, kungar, prinsar och krigare och samtliga är män. Och så emellanåt nån fråga om någon kvinna - mest som alibi. Man blir så trött. Och nej, att fler frågor i TP ska handla om kvinnor är inte en viktig feministisk fråga som står högt på dagordningen men det känns bara så, så typiskt. Och det är det ju också för den delen.