Från LV till juletider

Fortfarande känner jag att jag inte räcker till på långa vägar, en för all del objektivt sett riktig känsla får jag nog tillstå. Och så kan det vara men det viktigaste kommer att hinnas med. Förändringar är inte det jag är bäst på, så skulle man kanske kunna sammanfatta läget just nu. Inte för att jag är bitter eller så - tvärtom. Jag är full av tillförsikt och förtröstan som sig bör såhär i juletider. Möjligen är jag bara besviken över att något som jag trott och litat på och antagit varit beständigt istället var väldigt flyktigt och väsenskilt. Jag är emot flyktiga saker. Det gör ont när man förstår hur det egentligen ligger till och den besvikelsen är så mycket mer ledsam än den som infinner sig när man skalar av det hela och bedömer det på ett annat plan. Det personliga är ju politiskt, det är inget nytt. Well.

Det händer saker hela tiden kan man säga. Till exempel har SSU inte förstått någonting. Det är synd, det hade varit väldigt mycket bättre om de faktiskt samlat sig och gjort verklig nytta. På sin plats att välkomna det här. Sjuk terroristlagstiftning. Lek med tanken på att "kampen mot terrorismen" i sig är farligare än den faktiska terrorismen. Och så såklart en synnerligen osmaklig och djupt antifeministisk reklam från Ryan Air. Slås också av det orimliga i att någon med resväska från Louis Vuitton faktiskt skulle resa med Ryan Air. Skulle inte tro det men trots allt syns det en väska i femsiffrig prisklass.