Antichrist

Jag och C har ju det gemensamt att vi bland annat gillar konst och design och det är en mycket trevlig sak att ha gemensamt. Att båda liksom tycker det är viktigt och intressant är roligt. I konstbegreppet ryms ju även film så vi ser en del film tillsammans. Jag är ju i allmänhet rätt picky och synnerhet när det gäller film. Jag tycker inte om att slösa bort tid. Och nu ska jag fessa upp hur det är med risk för att bli betraktad som pretantiös och världsfrånvänd men det bjuder jag på i så fall. Jag har alltså inte sett varken Sällskapsresan-filmerna, Harry Potter, Sagan om Ringen, Matrix, MI-filmerna, Armageddon, Hajen-filmerna , Terminator, Twilight eller nåt som har skådespelare som exempelvis Will Smith eller Adam Sandler i sig. Och för formens skull då, man FÅR gärna göra det och jag dömer inte. Jag bara outar vad som är min filmsmak. För min del måste det ge mig någonting, jag kan inte bara titta på slött dödande eller tonåringar med pompoms tacksåmycket.

Hur som, jag o C skulle, eftersom vi är så svåra, alltså se von Triers senaste, Antichrist. Ganska höga förväntningar och för min del en del förutfattade meningar också. Men alltså vad är det frågan om? KBT-dissen är rolig, det får jag ge LvT men det är också det enda. I övrigt är det reproduktion av patriarkala myter och drömmar om tokiga kvinnor med massa, massa lust som inte går att tygla och en rationell man. Jag blev helt förvildad av det hela.