27 juli 2009
Lyser som guld
Om man tänker efter är det inte så länge sen min syster gifte sig. Sisådär två år. Och nu tjejlyssnar jag på musiken som spelades och sjöngs (ni fattar) och fortfarande blir jag alldeles rörd och kan inte låta bli att tycka att det så magnifikt stort och allsmäktigt. Det är fint. Och två år sen är ingenting och ändå allting, allting.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar