No regrets

En sak som jag tänkt på nu när det gått lång tid är att jag gjorde rätt. Jag är så nöjd med hur jag har det nu, vi pratade faktiskt om just detta på jobbet igår till och med, jag och Klara Persson 1. Om att gör det man innerst inne vet är rätt och som kommer hända förr eller senare ändå och hur dumt det är att förneka det man vet men inte vågar handla i enlighet med. Det jag är allra, allra gladast att slippa är all hets. Hets om finaste bilen, hets om finaste lägenheten och nygjordaste frisyren. Jag inser nu hur viktigt SAKER var (och sannolikt ÄR) i det umgänget vi hade. Och hur avundsjukan flödade och frodades. Nu har jag ställt mig utanför det, jag är utom tävlan och jag är så glad och tacksam för att jag vågade bryta upp. Tackskajagha. Och nej, det hade klart inte gått utan fina vänner som fanns och ställde upp men ändå. Nu känns det inte som att det finns så mycket som kan stoppa mig i mina mål och ambitioner. Jag vet dessutom också att jag klarar saker. Jag har befunnit mig i rätt kniviga situationer men alltid på ett eller annat sätt rest mig och det är jag stolt över. Frågor?