- Begreppet "fredagsmys" i allmänhet. (Jag vill inte veta ens)
- Tacos på fredagar i synnerhet. (För att tacos är så.......festligt?)
- Att använda ordet "nöjd" ofta. (Lycka till med allt det nöjda ni har going!)
- Att alltid ha projekt, köpa ny bil, måla om hallen, köpa nytt osv. (Sen när projekten tar slut hoppas jag jättemycket att det finns nåt kvar. Annars kan man ju alltid, tada, projekta igen)
- Att vara ung som fan men ändå helt gammal inuti. (Lillgammal, jag ryser nu)
- Att titta på och/eller de facto FÖLJA Idol, Ensam mamma whatever, Paradise Hotel. (WT, någon? Snälla)
- Att kalla sin kille för "gubben" eller sin tjej för "regeringen". (Jag tänker på skånska kranskommuner när jag läser de "smeknamnen", oklart varför)
- Att köpcentershopping är det roligaste som finns. (ÅH en TILL söndag i mammons tecken)
24 november 2009
Hemmadiss
Såhär tänker jag. Jag får ångest av allt som liksom är för mycket "hemma" för mig. Här kommer exempel så ni vet hur jag menar:
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
Jag tycker inte det är något att ha ångest över för att man en fredag, efter en till exempel ganska stressig arbetsvecka, sätter sig i soffan, till exempel tillsammans med sin sambo och slappnar av. Då tycker jag att det är ganska skönt att idol eller liknande går på tvn så att jag verkligen inte behöver anstränga mig. Bara koppla bort. Fy vad jobbigt det hade varit att behöva titta på nån allvarlig dokumentär eller nån djup dramafilm som verkligen kräver att man hänger med.
Och just nu är jag väldigt nöjd. Jag är nöjd över att jag snart är klar med min utbildning. Jag är nöjd över att vi har köpt ett hus. Jag är nöjd och stolt över mig själv och det är en härlig känsla över att vara nöjd!
Just nu kommer jag/vi även ha en hel del projekt just nu. Vi håller på att flytta och bygger upp vårt liv tillsammans, i en skånsk kranskommun. Ett projekt är att renovera huset. Sen ska det inredas...ytterligare ett projekt. Jobb vill jag ju ha och det är minsann inte lätt just nu, så det är ett projekt bara det! Men jag har inte projekten som nån slags verklighetsflykt. När det projektet tar slut, visst, då finns det säkert något annat som kan göras, för så lär det bli ett långt tag framöver då ett hus inte blir klart över en natt. Om det ens blir klart. Men det är inget jag hänger upp livet på. Och man kan ta en paus från projekten och göra något annat. Eller, den dagen man tycker att man är klar, då kan jag sätta mig ner och beundra det jag åstadkommit.
Såhär tänker jag...sån är jag.
Eh ok. Alltså, såhär. Jag skrev om fenomen, företeelser i samhället som jag ibland retar mig på. Jag recenserade inte en enskild persons liv. Vissa av de uppräknade fenomenen ägnar jag mig åt, andra inte. Man behöver alltså inte ta det som personlig kritik och detta var heller inte menat som ett dekret av något slag.
Man får alltså titta på vad man vill, köpa vad man vill, äta vad man vill osv.
Jag tycker att du ska vara glad, nöjd och stolt över din utbildning och ert hus så det kan vi kanske lämna. Likaså det med kranskommuner för det var mest ett skämt, jag kunde o borde kanske skrivit stockholmsk svenneförort istället. My bad.
Jag är glad att jag slipper IDOL, andra följer det. Det är olika och gott så. Eller?
Min kille. Han kallar mig för gumman till mig och jag är rädd för att han även ibland referar till mig som tanten. Jo, jag menar allvar. Han är från småland, men jag rodnar ändå.
Tanten är när du inte hör i så fall? Då kan du ju förneka det tills du vet. Gumman har vuxit på mig men timing är allt, allt! Hjärtat är absolut vanligast här och väldigt ömt, tycker jag.
Förnamn är ju annars också användbart.
Hjärtat ja, det är jag som är Hjärtat! Eller ja, alla här hemma är Hjärtat (minus han själv då). Förnamn funkar men är inte riktigt lika kul. Jag är nöjd med Hjärtat. Hähä.
Skicka en kommentar