02 november 2009
Nya perspektiv
Den smärtan som jag upplevde inatt, den unnar jag ingen annan levande varelse att få uppleva. Det var djuriskt, det var som att titta på sig själv utifrån och inte förstå, jag ville krypa ur min kropp och aldrig mer flytta in igen förrens smärtan lämnat. Det går inte att beskriva, närmast man kommer är liksom tanken på att ens käke skruvas upp i ett skruvstäd och du kan inte svälja och inte säga något för i halsen har du TVÅ, juste, TVÅ, öppna sår som läker långsammare än för fan PRO-medlemmar på utflykt. Det måste verkligen bli bättre. Jag har släppt alla hämningar vad det gäller medicin, jag tar allt jag får hela tiden och ibland faktiskt givetvis ja, till och med mer än föreskrivet.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar