Uppsträckning

Jag blir så arg på folk som inte kan men låtsas som att de kan och dessutom kan lite bättre än alla andra. Jag blir när folk skriver "jag blev glad då jag" när det ju heter "jag blev glad när jag". De vill bara verka märkvärdiga och låtsas som att de behärskar det svenska språket lite lite bättre än de faktiskt egentligen gör. Det retar mig väldigt mycket. Och människor som uttalar "acceptera" "asseptera" och som säger att deras kort är "övertraKasserat" när alla som är vid sina sinnens fulla bruk vet att det heter "övertrasserat". Och människor som säger att man "tar självmord" behöver lära sig att det heter "begå självmord" på samma sätt som man lika gärna kan "göra" som "begå" ett misstag och det heter egentligen "du är längre än jag" och inte "mig" eftersom det kommer från ursprungsmeningen "Du är längre än jag - är" och inget annat. Språket får gärna förändras, gärna för mig. Men det får faktiskt inte missbrukas. Och nu ska jag berätta också att det är på vischan det här händer oftast. Så - nu är det sagt. Stena mig då.