Cabbad röd bil

Tydligen så tror jag att man bara kan bli solbränd/bränna sig om man ligger ner, på stranden mellan 12 och 4. Så är det ju inte, om man till exempel är ute och kör bil, cabriolet, hela dagen så bränner man ju också sig. Lite på axlarna och lite i ansiktet och då fryser man sen på eftermiddagen men det gör ju inte så mycket. Men nu behöver jag förstå att solen är överallt. Konstig dag idag, för övrigt. Rolig mest men också lite sådär att det känns som att man, vi, hela tiden balanserar på vansinnets rand. Och det kan ju vara kul förstås men det är något lätt hysteriskt över det hela.

Det är lite tillbaka igen, att det blir höga toppar och djupa dalar. Jag vet inte, det är inte så farligt men onekligen lite skrämmande. Nej det är inte rätt ord för det antyder ju att jag är vettförskrämd och det är jag inte, bara lite lite vaksam. Och det skadar ju inte. Men jag har inte känt att jag har behövt det innan i och för sig. På försidan finns alltså nu; trötthet och att det är precis som innan att det är när allting har lagt sig som det smyger sig på och det kan man ju på sätt och vis säga att det har gjort nu. På motsidan finns; det är inte så farligt. Det är det ju inte. Det blir bra.