Helvetes skit och orättviseboken fram

Gräsklipp på morgonen precis utanför huset och jag blir mycket, mycket irriterad på det. Så mycket gräs är det inte och det är inte nån jävla fotbollsplan som kräver rigoröst underhåll eller? Ge dig. Det slutar verkligen inte, jag saknar ordentlig isolering. Och kläderna luktar rök och det luktar sådär ni vet så att det blir som ett litet moln runt en och det är ju på sätt och vis fint för då behöver man inte röka om man nu skulle vilja det. För man behöver bara lukta på kläderna alltså. För övrigt gifter sig rökdoften rätt så bra med min Arden-parfym, det visste jag inte. Det är ingen affärsidé direkt men helt klart trevligare att de går ihop än att de tillsammans hade blivit något helt vämjeligt. Det finns det säkert folk som tycker i och för sig men det skiter jag i. Det är så onödigt att det ska börja göra ont nu inna jag ska åka hem, jag förstår mig inte på det. Det är så typiskt och det är en sån bisarr klyscha att jag inte vill vara med. Idag vill jag inte vara med och det känns lite sådär ni vet som att man faller. Till exempel om jag blir jätterädd så känns det så, som en hisnande känsla och det är ingen bra sak kan jag lova. Jag är ledig idag och det kommer bli så att jag inte gör ett enda någonting känns det som. Inte ens behöver jag gå ut och röka om jag nu skulle vilja det för jag kan bara lukta på mina kläder om rökandan mot all förmodan skulle falla på. Nej, jag är inte bitter och inte ledsen och inte arg och ingenting. Jag bara är.