30 april 2008

Don´t pretend U not hungry

Självklart. Självklart har jag bakat idag och dammsugit och tvättat tusen och diskat och stått i. Jag är inte jätteförvånad, det ska ju tillstås men ändå liksom lite fascinerad. Det löser sig. Det är valborg idag minsann men det betyder ju ingenting här och ingenting för mig hemma heller egentligen. Mer än att morgondagen är en fin dag. Jag minns när jag var i Laos på första maj för några år sen, det var mycket, mycket märkligt - precis som det är att vara här. Framöver behöver jag vara hemma den här dagen eller ja, försöka i alla fall. Första maj, en finfin dag, hoppas det blir bra allting som ska hända sig. Och på sätt och vis, fy vad jag är ung när man tänker på det, när man tänker på hur många första maj jag har firat alltså. However.
Jag pratade med min C häromdagen om det här med kontexter och så och jag älskar kontexter, jag tycker de är mycket viktiga. Och jag tror att jag kanske på sätt och vis är i fel? Kan det vara så tros? Fast det kanske är att framhäva sig själv på ett mycket osympatiskt vis, att hävda det? Jag vet inte, jag trivs bara bättre när man kan föra (här vill jag använda ordet lågmälda, det är mitt favoritord men det passar inte här, fan) intellektuellt stimulerande samtal och ha utbyte av det och där det betyder någonting att man är någorlunda uppdaterad på världsläget och att ja, man inte pratar surf hela tiden. Lef högg direkt och bara, mäh om alla varit till exempel räknenissar hade du lipat för det, va va va? Och så hade det ju varit, givetvis. Bara det att jag känner att enough is enough. Kanske ska jag bli utnämnd till årets pretto nu, kanske - ingen vet. Plus jag är helt irro på alla som läser men inte kommenterar så det så. I see you fattar ni väl.

2 kommentarer:

Anonym sa...

Men man passar ju inte in i alla kontexter. Jag skulle pass amycket dåligt kontexten kvinnofängelse, till exempel. Eller sån där erotikfest på badhuset som han N gick på, du vet?
Inget konstigt med det. Du är mkt bra. :)

Anders sa...

Jag tycker att det är nödvändigt att acceptera sina tankar och inte döma dem som pretto elller så. Att vara tydlig (inför sig själv i alla fall) med vilken miljö och vilka människor man trivs i och med är viktigt. Jag passar exempelvis mycket dåligt i traditionellt manliga miljöer, med undantag för idrottssammanhang. Jag vill inte slösa bort min tid på folk som är ointresserade av politik eller vill leva som mamma och pappa. Livet är för kort för det.